Har din hund drabbats av diarré eller hosta? Sök orsaker här.
Den som trodde att hundar inte har förmåga och lust att härma våra ljud bör se den här videofilmen.
Klicka på bilden för att se filmen.
Labradortiken Isa på jobbet tillsammans med husse Christer. – Det är inga problem att ha Isa med på jobbet, säger husse. Hon ligger i allmänhet på sin pläd och håller koll.
"Sällskapshundar är ett mått på välstånd. Alltfler svenskar, inte minst i städerna, skaffar sig hund i dag mer för nöje än för nytta".
"Som hundägare har du vissa skyldigheter. Hundägare ska ha tillsyn över sin hund så att den inte orsakar skada eller obehag.
Under temat BÄSTA VÄNNEN hade Dagens Nyheter nyligen en hel serie artiklar om detta.
"Hunden gav mig människovärde"Annika Östberg, som tidigare i många år suttit i amerikanskt fänglese berättar om sina erfarenheter av hundars roll i fängelser.
Hon har planer på att starta ett träningsprogram för hundar som ska ha del i rehabiliteringen av fångar.
"Tass" – planer på hundprojekt inom den svenska kriminalvårdenRedan inom ett par år skulle intagna på svenska anstalter kunna arbeta med träning av hundar. En noga genomtänkt projektplan är redan inlämnad till Kriminalvårdsstyrelsen. Bakom idén står Christer Hofström.
Thomas Lerner: Trusty tröstadevilsen yngling"Några gånger har jag skrivit om hundar som hjälpt människor att må bättre på äldreboenden, fängelser och skolor.
Då brukar jag tänka på Trusty den där våren då jag själv var lite vilsen och kunde snosa i hennes mjuka päls."
”Tillsammans med Zelda kan jag bara vara”Hunden har blivit som våra barn – eller ett smycke som passar bra till nya vårjackan. I boken ”Zelda” funderar psykiatern Åsa Nilsonne över meningen med att ha hund.
”Grappa ljuger aldrig för mig”Hunddagiset i Täby är en vinnande kombo: Skötsel av hundar och arbetsträning för personer med Aspergers syndrom.
”Jag mår så mycket bättre när jag får arbeta här”, säger Camilla Martinsson.
– Jag har svårt avgöra hur jag ska bete mig när jag möter människor och har inte så lätt att tolka deras kroppsspråk.
Då är det lättare med hundar. Kommunikationen blir inte lika tillkrånglad, säger Camilla.
Rin Tin Tin – den största stjärnan av dem alla!Historien om schäfern Rin Tin Tin är som en saga – helt osannolik!
Han föddes under brinnande krig i nordöstra Frankrike. Några år senare var han en av Hollywoods största filmstjärnor och hans filmer spelade in mest pengar av alla.
När kommer någon på den utmärkta idén att göra en film om honom, hans fantastiska livsöde och hans enastående husse Lee Duncan?
Hundkriget en tidningsankaBirkastans trygghetsråd och närpolisen höll torsdagskvällen den 11 februari ett möte med temat ”Samspel människor och djur i Birkastan”.
Mötet hade lockat ett 25-tal deltagare som samlades i en gemytlig sal i den gamla delen av Filadelfiakyrkan. Många av deltagarna var hundägare, dock inte alla. Det hade även kommit några personer som var hundrädda.
Mötet bevakades inte bara av gratistidningen Vi i Vasastan. En reporter från Sveriges Radio gjorde ljudinspelningar för programmet Verkligheten, som sänds i P3, torsdagen den 18 februari, klockan 19.03.
På mötesagendan fanns bland annat punkterna:
• skapa en bättre miljö i Birkastan,
• hur kan vi och ska vi hantera rädsla för djur,
• skapa ett nätverk för hundägare,
• kommunikation mellan djurägare och icke djurägare,
• rastning av hundar, var ska detta ske och var ska rastning ej ske.
Birkastans trygghetsråd har bildats av privatpersoner som vill skapa en bättre trivsel och miljö i området. Den är fristående från andra organisationer och politiska organ.
Ordförande för mötet var Lars Lehman från närpolisen. Han fick rycka in som sjukvikarie för Stefan Claar, som egentligen skulle varit moderator. Vid Lars Lehmans sida fanns två representanter från trygghetsrådet, Roger och Ulf.
Det hundkrig och förväntade möteskaos som Vi i Vasatan skrivit om märktes inget av. Argumenteringen blev inte mer livlig än en partiledaredebatt i Riksdagen.
Valpar lämnade att dö i snön
text: Per Jonebrink
I skånska Bjuv dumpade någon sex stycken rottweilervalpar i snön för att dö. Det grymma brottet begicks torsdagen den 14 januari.
Hundstaden.se har talat med Elisabet Ängeby vid Jennyhill Djurklinik i Kvidinge där valparna undersökts och behandlats.
Elisabet berättade att valparna hittades av en slump. En person var ute och red och upptäckte en av valparna. Den hade kravlat sig ut på vägen. Ryttaren tog med sig valpen och red hem och tog bilen tillbaka för att söka efter fler valpar.
Två ben inget problem för Faith
text: Per Jonebrink
Det kom ett mail som innehöll en rörande berättelse om och bilder på en hund i USA som saknade framben.
I mailet uppmanades man att sända det vidare till alla sina vänner. Jag följer i princip aldrig den typen av uppmaningar då det händer att man sprider datavirus just på detta sätt. Inte heller denna gång skickade jag mailet vidare. Jag blev dock tagen av berättelsen och sökte på Internet efter mer information om hunden. Jag ville även undersöka om historien var en bluff eller inte.
Det visade sig att hunden finns och heter Faith (tro, tillit). Det är en riktig solskenshistoria.
text: Per Jonebrink
Till exempel behandlar man hundar som drabbats av diskbråck med massage efter operation. Man har sett kliniskt att massage ger bättre cirkulation i hundens vävnader.
Råttgift utlagt i parkentext och bild: Per Jonebrink
Ni har säkert sett trälådorna i parkerna och de gula varningslapparna om att råttgift är utlagt och hört historier om hur hemskt och plågsamt giftet verkar.
Min dvärgpinschertik fick förmodligen i sig lite råttgift för något år sedan utan att jag insåg det. Inte förrän hon en morgon började kräkas blod förstod jag att något allvarligt hänt. Jag tog henne omedelbart till veterinären som gjorde en ingående undersökning. Man upptäckte först inte orsaken till besvären utan behandlade henne som om hon hade drabbats av någon allmän kräksjuka.
Agneta Isacsson, vice ordförande för Folkpartiet i Norrmalm, var den enda ledamot i stadelsnämnden som motsatte sig hundförbudet. Hon fick dock inte någon annan ledamot med sig.
Så här skriver Agneta Isacsson på sin blogg om beslutet om hundförbud:
Folkpartiet värnar om människans frihet. Förbud av olika slag bör undvikas.
Men den nyligen uppfräschade Spökparken mellan Drottninggatan och Holländargatan kommer att få ett hundförbud.
Jag försökte på senaste mötet i Stadsdelsnämnden Norrmalm plädera för att detta inte skulle genomföras. Men jag fick ingen politiker med mig.
Alla syntes acceptera en sådan åtgärd. Trist.
Läs Agneta Isacssons svar på frågorna från hundstaden.se
Det finns omkring 800.000 hundar i Sverige. Minst 14.900 av dessa bor i stockholms innerstad.
16 procent av hushållen har hund. Ett hushåll i innerstan består av cirka 3,25 personer. Det innebär att omkring 48.300 av oss i stan lever i flock.
Hundägare är inte en heterogen grupp. Vi är föräldrar, pensionärer, funktionshindrade, nysvenskar, företagare, ensamhushåll – vi finns i alla grupper av medborgare.
Som alla andra betalar vi våra skatter till kommunen, länet och staten. Vi bidrar genom vårt hundägande desutom till betydande extra skatteinkomster genom vår konsumtion av varor och tjänster som rör våra hundar.
Veterinärer, ägare av djuraffärer, producenter av hundmat och hundprylar är några exempel på yrkesgrupper som skulle vara arbetslösa om vi inte hade våra hundar.
Dessa ekonomiska parametrar finns inte i tankarna när man skaffar sig hund.
Det finns dock anledning att göra sig medveten om dessa, då stadens politiker nu anger att det huvudsakligen är våra hundar som orsakar nedslitningen av parkerna, det vill säga orsakar kostnader för förvaltningen av dessa.
Man tar i det sammanhanget inte upp aktivitet som till exempel grillning och pic-nicande, skolornas användning av parkerna som idrottsplan och dagis- och lekparksverksamhet.
Staden förändras ständigt, medborgarnas livsmönster likaså. Det gäller även hur parkerna används.
Grönytorna per capita har minskat i och med förtätningen av staden. Vi kommer bli fler som möts i parkerna – hundar och människor.
Hundar är levande varelser som, liksom vi, har sina grundläggande behov för att må bra. I det sammanhanget spelar parkerna en avgörande roll.
Det är inte en tillfällighet att 40.000 stadsbor väljer att ha hund. Den glädje, trygghet och stimulans hunden bidrar till bör inte underskattas.
Hundstaden.se kommer i artiklar framöver visa exempel som visar hur stor positiv påverkan på våra liv ett husdjur har.
Låt oss alla mötas i parkerna, människor och hundar tillsammans!
Stoppa hundförbudet i SpökparkenDu har väl inte missat att skriva på namnlistan om att stoppa hundförbudet i Spökparken.
Om förbudet inte stoppas riskerar vi att få ett "Lex Spökparken" som kan kommer att resultera i att hundförbud införs i andra parken i Stockholm och andra städer.
Se vilka som hittills har skrivit på listan.
Läs mer om hundförbudet i spökparken här.
Att ha hund och bo i innerstan är på många sätt annorlunda än om man bor i förort eller i landsbygdsmiljö.
Det finns de som anser att hundar inte borde få finnas i innerstan, att de inte mår bra i den miljön. Men, lika lite som man kan säga att till exempel barn inte bör bo i stan, kan man säga detta om hundar.
Hur våra hundar mår beror på hur den övriga flocken beter sig. Det finns ingen anledning att tro att en stadshund har det sämre än en hund som bor någon annanstans.
Det bor omkring 14.900 hundar i innerstan tillsammans med fler än 48.000 människor i sin flock. Detta i sig är ett bevis på att hundar i stan fungerar utmärkt. Vi skulle aldrig vara så många om det inte skulle fungera bra.
I innerstan har vi inte en tillgång till "den riktiga naturen", utan får i vardagslag hålla tillgodo med stadens parker, spontana gröna områden och hundrastgårdar.
Våra hundar får anpassa dig till det höga tempo och den trängsel som det innebär att leva i storstaden. Vi som har förmånen av att leva med hund kan intyga att detta i allmänhet inte alls är ett problem. Hunden ställer som alltid upp på flocken, glad och lojal.
I stan har hundarna möjlighet att få möta betydligt fler kompisar än i förorten och på landet. Det gör att många stadshundar är mycket sociala.
Vi hundägare utbyter tips och kunskaper när våra hundar får oss mattar och hussar att träffas i flock. Resultatet blir att även vi blir mer socialt tränade och får nya vänner och bekanta.
De flesta av oss har våra egna geografiska och sociala revir. Hundstaden.se har som mål att göra reviren för hundflockarna i innerstan större och sprida bra, matnyttiga tips och nyheter som är relevanta för just det liv som vi och våra hundar lever här i innerstan.
