Flocken gillar byggarbetsplatser, särskilt vår 15-åriga dvärgpinscher Rita. Det finns ett oändligt antal spännande skrymslen bland byggmaterial och skräp som måste undersökas.

En plats vi emellanåt besöker är den nya stadsdelen som håller på att växa upp allra längst väster ut på Kungsholmen – Hornsbergs strand. Vår senaste promenad dit kunde dock blivit den allra sista för vår vovve.

Det var sista semesterveckan. Solen lyste barmhärtigt och värmen lenade den begynnande stressen över att ledigheten snart var över.

Vi gick på den nyanlagda gatan närmast vattnet. Längs ena sidan löper en bastant stenmur. På muren, en bit bort, spatserade en hund som hölls i koppel av en man. På uteserveringen vid den nyöppnade restauranten var det fullt med lunchgäster. Rena rama idyllen.

När vi närmade oss hunden på muren vred mannen åt kopplet och tog ett rejält tag runt halsen på sin hund, en pitbull eller liknande hundras. Vi insåg att det nog inte var så lämpligt att komma närmare och beslutade oss för att gå över till andra sidan gatan.

Det var fullt med bilar parkerade längs trottoaren som vi måste passera mellan. Just där vi tänkt göra det stod en mindre skåpbil parkerad.

När vi kom närmre bilen hördes plötsligt ett högljutt rassel och ilsket morrande. Skjutdörren på sidan av skåpbilen stod öppen. Bakom ett enkelt galler som löst ställts för dörröppningen rasade ytterligare en hund av samma ras som den på muren. Den blev helt vild när den fick korn på vår lilla tik och slängde sig mot och bet i gallret i sina försök att komma ut på jakt. Vår 15-åring har en aning nedsatt hörsel och ser inte heller längre så bra. Därmed spatserade hon på, ovetande om hoten runt henne och brydde sig inte alls om den aggressiva hunden.

Vi ville undvika att provocera den rasande hunden i bilen och gick därför mitt i gatan raskt förbi bilen. När vi kommit ett tiotal meter förbi smällde det plötsligt till bakom oss och det hördes ett skrapande i asfalten. Ljuden fick oss att vända oss om.

Bilens bakdörrar hade slagits upp och ut från bilens öppna bakdörrar rusade en tredje hund av samma ras som de andra två mot oss med siktet inställt på vår Rita. Hunden hade lyckats öppna dörrarna på egen hand.

Ritas halsband sitter alltid löst på, så löst att det händer att hon går ur det om hon oväntat stannar till och husse inte gör detsamma. Kopplet är mer en bekvämlighet för husse än för henne. Husse kan då gå lite i egna tankar och märker om hon inte ”hänger på”. Rita är även ofta okopplad och går då aldrig mer än några meter från husse. Men under den här promenaden var hon turligt nog kopplad.

När kamphunden kom rusande slet jag upp Rita. Hon dinglade i kopplet fram och tillbaka fritt i luften och jag bad en tyst bön om att hon inte skulle glida ur halsbandet innan jag fått tag i henne.

Den rasande pitbullen försökte nå henne med sina käftar under den vilda luftfärden. Jag fick till slut tag i min lilla hund och sträckte upp henne så högt upp armarna nådde. Hon sprattlade skräckslagen och jag var rädd att jag skulle tappa taget om henne.

Pitbullhunden hoppade upp runt mig och Rita. Käftarna slog ideligen ihop i ögonhöjd på mig och hundens vilda andedräkt var fylld av attack.

Jag försökte vända ryggen mot de klapprande käftarna. Jag tänkte att jag hellre blir biten i ryggen än i ansiktet. Jag var samtidigt orolig för att bli huggen i armarna vilket skulle kunna riskera att jag tappade min hund.

Snurrande med Rita i skyn, som i en grym dans, tog jag mig närmre sambon. Vi ställde oss med ansiktena mot varandra för skapa en skyddande sfär kring vår Rita och samtidigt skydda oss själva från att bli bitna i ansiktet. Vi fortsatte att försöka hålla ryggarna mot den rasande bestens käkar. Där och då kände vi att det hellre får bli vi som blir skadade än att vår älskade hund kommer till skada, eller som vi var säkra på bli söndersliten till döds.

Under tumultet skriker mannen som håller i hunden på muren ”han är farlig” ett flertal gånger mot oss. Den upplysningen gjorde oss självklart inte lugnare och vi insåg än mer allvaret i situationen. Vi var övertygade om att vi själva skulle bli skadade innan det hela var över.

Ägaren av kamphundarna hade nog med att hantera den kopplade hunden. Så småningom lyckades han dock komma till vår undsättning. Han greppade tag i den attackerande hundens nackskinn samtidigt som han slet i kopplet för att hålla undan den andra hunden. Vi fick då en möjlighet att rusa bort från platsen. Vi tänkte med skräck på vad som skulle kunna ha hänt om den hund som fortfarande var kvar i bilen skulle lyckas ta sig ut och delta i attacken.

Vi kom som ett under undan med skrapsår på armar och överkropparna.
Flera personer som bevittnat attacken kom efter oss och uppmanade oss att anmäla händelsen. Det hade naturligtvis varit rätt och rimligt att göra det men vårt primära mål just då var att undkomma käftarnas hugg.

Jag har hört berättelser om att små hundar har stulits och använts som hetsbyte vid hundkamper. Tidigare har jag mest betraktat dessa berättelser som skrönor. Men nu är jag inte längre säker på att det bara är det. När en och samma person har tre stycken lika aggressiva kamphundar som de vi mötte kan det inte handla om att man har dem som sällskapshundar.

Hundarna var tveklöst uppfostrade att vara aggressiva och att oprovocerat gå till attack. Självklart är det nödvändigt att se till att sådan allmänfarliga hundindivider försvinner.

Det är dock viktigt att komma ihåg att det inte är hundarna som är det stora problemet utan de människor som gör monster av dem. Det är främst dessa skapare av hundmonster som borde oskadliggöras.

Promenadtips:

text & foto: Fredrik Annby

Ni vet väl att i norra delen av Drottningholmsparken finns två stora holmar som är reserverade för oss och våra hundar! De ligger i det lilla kanalområde som tillhör den "Engelska parken" från 1780-talet.

Läs mer och se på karta hur du tar dig dit!

Hunden på jobbet:

Silvia vaktar hos frissan

text & foto: Fredrik Annby

I Vasastan, på Frejgatan 53 – närmare bestämt alldeles invid Sveavägen, ligger den lilla frisörsalongen Cut and Dried.

Här klipper och permanentar, fönar och friserar Gun Johansson och hennes båda kollegor Bina och Anneli dagarna i ända.

Men det är inte bara deras arbetsplats utan också dvärgpinschern Silvias.

Hon är självutnämnd dörrvakt, och orkar hon bara hålla sig vaken så riskerar alla besökare, oavsett rang och börd, att få sig en ordentlig utskällning.

Nu är "Sillen" inte speciellt skräckinjagande och matte Gun håller ett ordentligt öga på sin hund. Och när Gun sätter ner foten, då hoppar Silvia tillbaka till sin plats och gör sig osynlig under sin filt och återgår till det hon egentligen tycker bäst om - att sova.

Vissa dagar får Silvia assistans av Binas hund Smilla. Men Silvia tycker inte alls att Smilla passar som dörrvakt - hon är alldeles för go' och glad för det!

Ondskan mitt ibland oss

Åter har en hund utsatts för ohygglig tortyr av sin ägare. Misshandeln ägde rum i Långshyttan i Dalarna, i början av mars månad.

Den stackars tiken blev först sparkad av sin 25-årige husse.

Hon blev sedan fastbunden i dragkroken på en bil. Ägaren hoppade in i bilen och körde iväg med hunden släpandes efter. Att hunden överhuvudtaget överlevde beror på att föraren körde i diket. Hundens trampdynor är nästan helt nedslitna.

Det har visat sig att hunden även tidigare fått utstå ett stort lidande. Man har upptäckt gamla brännmärken och dessutom sår i baken efter parning.

I en artikel i webbupplagan av Aftonbladet säger kvinnan som nu tagit hand om hunden så här:

– Det är förjäkligt. Så får man kanske inte säga men det borde nästan vara dödstraff på att göra så här. En hund är ju lika försvarslös som ett litet barn.

Hundstaden.se har stor sympati för hennes reaktion.

Är det inte dags att lagstifta om koppeltvång för alla av den grymma och opålitliga rasen homo sapiens? Och att låta dem gå lösa endast på särskilda, inhängade platser!

 

 

På södermalm finns en hundrastgård som förefaller ha ovanligt engagerade stamgäster. Den ligger i Vita Bergen.

Miljöförvaltningen vid Stockholms stad bekräftar till hundstaden.se att det är upp till varje krögare att bestämma om vår hund ska få följa med oss in på krogen för att äta en bit mat.

”Det är inte tillåtet att ta med sig hunden på restaurang eller café” - kunde man fram tills nyligen läsa på Stockholms stads webbsida.

Trots detta förbud har ett antal caféer och restauranger i stan sedan länge låtit våra hundar följa med oss in.

Vilka regler har staden egentligen när det gäller denna fråga?

Rin Tin Tin – den största stjärnan av dem alla!

Historien om schäfern Rin Tin Tin är som en saga – helt osannolik!

Han föddes under brinnande krig i nordöstra Frankrike. Några år senare var han en av Hollywoods största filmstjärnor och hans filmer spelade in mest pengar av alla.

När kommer någon på den utmärkta idén att göra en film om honom, hans fantastiska livsöde och hans enastående husse Lee Duncan?

Hopp i mörkret:

Hund- och kattkött kan försvinna från restaurangernas menyer i Kina

Kina håller på att utarbeta en lag som förbjuder ätande av hund- och kattkött.

Om lagförslaget blir verklighet kommer den som äter kött från hund och katt få böta upp till 5.000 kronor och få ett fängelsestraff på 15 dagar.

Den som tillhandahåller dessa livsmedel kan få böter på upp till en halv miljon kronor.

Det återstår dock en lång process innan lagen kan träda i kraft. Det kan ta flera år innan den läggs fram i Kinas parlament för avgörande.

Det finns filmer på Youtube som visar "hanteringen" av hundarna och hur man tillagar rätterna. Om du väljer att söka efter dessa filmer vill vi varna för ohyggliga bilder. Vissa av filmerna tillhör de mest fruktansvärda vi någonsin sett.

Vi på hundstaden.se avstår från att publicera bilder på eller ha länkar till filmerna. Främst för att minska risken att minderåriga ser dem.

Vi uppmanar alla svenka kinaturister att stödja lagstiftarna i Kina. Undvik restauranger som har hund- eller katträtter på menyn.

Massage kan i kombination med medicinering vara en del i behandling och rehabilitering av en sjukdom som hunden har.

text: Per Jonebrink

per@hundstaden.se

Till exempel behandlar man hundar som drabbats av diskbråck med massage efter operation. Man har sett kliniskt att massage ger bättre cirkulation i hundens vävnader.

Precis som vi kan vår hund bli stel och öm i musklerna av vardagliga aktiviteter, till exempel av för mycket eller för lite motion. Även stress och hög ålder kan vara orsaker.

Boktips

Meningen med att ha hund

Åsa Nilsonne är en av "deckardrottningarna". Hon har även en gedigen karriär som psykiater och professor vid Karolinska institutet och har skrivit flera fackböcker inom sitt verksamhetskområde.

I dagarna har hennes senaste bok kommit ut, Zelda och meningen med att ha hund. I den får vi möta Åsa Nilsonnes hund Zelda som är en kinesik nakenhund, under deras första gemensamma år.

Boken är inte i första hand en handbok för hundägare, utan kanske snarare en handbok för människor.

Från sin unika utgångspunkt som terapeut och forskare ger Åsa en vidare bild av hur det är att ha hund. Samvaron med Zelda ger henne möjligheter att reflektera över tidigare erfarenheter, fundera över sitt eget sätt att vara – helt enkelt att lära sig en hel del om sig själv.

Som läsare får vi ta del av både hundcoachens konkreta råd, neurologisk forsknings senaste rön samt en hel del kulturhistoria kring hundar och människor. Ulla Montans fotografier förhöjer det omedelbara och varma intrycket.

Vad kostar boken: Jämför priser

Sveriges radio, P1, intervjuade Åsa Nilsonne om boken den 7 december. Lyssna på inslaget (7 min) genom att klicka på pilen i figuren under den grå linjen.

Två promenadtips: