Att ”Fjäriln vingad syns på Haga” är det ingen tvekan om. Särskilt som det i parken finns ett helt fjärilshus fyllt med exotiska arter. Ett besök där får man dock göra när hunden inte är med.
Hagaparken är ett höjdarställe för promenader. Det finns plats för alla och mycket att upptäcka. Läget vid Brunnsviken ger även möjligheter till dopp för fyrbeningar varma sommardagar. Men varför stanna i Hagaparken när det finns en hel värld att upptäcka längre fram.Det var länge sedan Brunnsviken var en vik. Det är de facto en liten insjö med endast ett smalt ut- och inlopp från Saltsjön. Sjön är precis lagom stor att gå runt om man vill ta en långpromenad. Under promenaden passerar man flera intressanta platser. Det finns en markerad ”Hälsans stig” som hjälp att hitta.
Tar man sig runt har man gått omkring 12 kilometer. Men det kan bli betydligt längre om man har lust. Det finns många möjligheter till avvikelser från den upptrampade stigen. Det gör det kul och varierande för husse, matte och vovve, även om man gör utflykten om och om igen.
Gör man utflykten under kalla dagar och har en hund som inte gillar kallt väder bör man ta med hundkappan.Det kan bli dimmigt och plötsligt komma kalla, dragiga vindar från vattnet.
Det kan redan inledningsvis vara på sin plats att påpeka att det inte finns något matställe eller café där man kan ta med sig hunden in. Däremot finns det några ställen där man kan sitta utomhus. Flera av dem är dock endast öppna under sommaren.
Men, varför gynna ställen som inte är tillgängliga för oss med hund. Vi föreslår att ni tar med er termos och matsäck. Det finns många naturliga ställen där flocken kan sitta och mumsa och där alla kan ta sig ett dopp varma dagar.
Vid Haga Norra ligger det anrika värdshuset Stallmästaregården. Under sommaren brukar uteserveringen vara öppen.
Det finns många vägar att gå genom Hagaparken. Själv undviker vi den mest populära, den längs vattnet, när flocken är ute på äventyr. Det är mer lugnt och spännande att följa vägar och stigar som går mer väster ut och var varför inte välja stigar i skogspartierna. Man blir förvånad över hur skogaktigt det är så nära staden. Civilisationen gör sig dock påmind genom trafikbruset från E4-an.
Vill man inleda utflykten med en extra ansträngning kan man bestiga Frösundatoppen som ligger vid parkeringsplatsen till Hagaparken. Från toppen har man en mäktig utsikt åt alla håll. Toppen som egentligen är en tipp har inget officiellt namn. Man kan undra om det beror på att den är ett resultat av den skandalösa rivningen av Klarakvarteren på 1960-talet. Det är här de gamla husen ligger ”begravda”, bland dem skuptören Sergels atelje som låg där Sergelgången nu ligger.
Norr om toppen ligger SAS huvudkontor. Bygget omgavs av skandalrykten när det byggdes. SAS skulle ha hotat med att flytta huvudkontoret till Danmark om man inte fick bygga sitt kontor i det naturskyddade området.
Till vänster om SAS glas- och stålkomplex ligger en 1800-talsidyll. Det är gården Annelund som på 1820-talet ägdes av Pehr Henrik Ling som brukar kallas ”Den svenska gymnastikens fader”. Han grundade det som nu är GIH men var även poet och ledamot i Svenska Akademin. Vid gården Annelund finns fortfarande en gymnastiksal som Ling uppförde. Lite längre fram finns även Lings grav.
Så kommer man till den trista delen av utflykten. Man går alldeles vid Uppsalavägen och Bergshamraleden längs sjöns norra sträckning. Sträckan är dock snart avklarad.
Om man känner för att utöka utflykten kan man passera under Bergshamravägen och ta sig till Ulriksdals slott, som för många kanske mest är känt för att kung Gustav VI ofta bodde där. Här finns mycket att upptäcka. Tänk dock på att det blir en rejäl förlängning av promenaden om du går hit.
Åter till promenaden runt Brunnsviken. När man kommit till andra sidan av sjön, till Berghamra tar man sig in i grönskan till höger.
På höjden till vänster ligger det som många kallade Sveriges största svartbygge när det byggdes. Marken var narturvårdsområde. Att det dessutom var Naturvådsverket huset byggdes för gjorde inte skandalen mindre. När huset väl var byggt ansåg de styrande att det skulle bli för dyrt att riva det.
Efter svartbygget kommer man snart till Café Sjöstugan. Caféet har öppet på helger året runt och alla dagar under sommaren. Som vi tidigare nämnt är det inte tillåtet att ta med sig hunden in i den enkla lokalen. Man får dock sitta vid borden utomhus.
Till höger på höjden ovanför caféet ligger några gamla trävillor. I en av dem, Övre Karlsro, bodde möbelarkitekten Carl Malmsten större delen av sitt liv.
När man passerat Sjöstugan och kommit längst in i viken kan man välja flera vägar att gå. Är marken blöt är det säkrast att gå snett åt vänster mot bebyggelsen. Det blir annars en ganska lerigt promenad framöver. Det är dock betydligt trevligare att gå till höger, ut på Tivoliudden.
Tivoliudden har förmodligen så mycket vildmark som det går att hitta så här nära storstaden. Om vädret tillåter rekommenderar vi ett dopp i vattnet här. I och med att sjön är liten blir vattentemperaturen badbar ganska tidigt på säsongen.
På udden finns oväntat en pampig grav. Där vilar Joseph Martin Kraus. Det är förmodligen inte många som numera känner till honom men han ansågs vara Sveriges Mozart. Kraus kom från Tyskland till Sverige 1778 och blev hovkapellmästare vid Gustav III:s opera. Han skrev bland annat sorgemusiken till kungens begravning. Kort därefter avled han själv och begravdes här. Vid graven finns även en gravsten från 1880-talet över en trogen hund.
På Tivoliudden kan man plötsligt hitta helt oväntade miljöer. Gömd i grönskan finns rester av gamla byggnader som nu har omvandlats till en grafittiutställning.
Sedan kommer vi till Ålkistan, utloppet från Brunnsviken till Saltsjön. Ursprungligen var det en bäck. I bäcken fanns en fångstanordning för ål. Det finns en informationstavla på platsen som visar den sinnrika och för ålen gruvliga fångstanläggningen.
Den nuvarande kanalen byggdes på 1860-talet för att förbättra vattenkvaliteten i sjön. Brunnsviken fungerade då som avlopp för staden. Vattennivån i sjön sänktes med över en meter för att man skulle slippa bygga en sluss.
För att komma över Ålkistan måste man gå som man formar en saffransbulle. Först under broarna till Roslagsbanan och Norrtäljevägen. Sedan runt och upp för trapporna, längs gångvägen över kanalen. Sedan ner igen och under broarna på andra sidan av kanalen.
Efter passagen är man i Frescati. Gustav III gav området namnet efter en resa i Italien på 1780-talet.
Först kommer man till några pampiga trävillor. De är från slutet av 1800-talet och var uppförda som sommarvillor och tillhörde Bergshamra gård. Vid den första villan ser man en replik av en staty, diskuskastaren av Myron, vid den öppna paviljongen.
Efter villorna ligger Bergianska trädgården. Den som är trädgårdsintresserad har kommit till ett paradis. Det går bra att ha hunden med i själva trädgården, dock inte in i handelsträdgården. Det finns skyltar vid växterna i trädgården så även den som inte är kunnig i botanik har möjlighet att förkovra sig.
Missa inte den vackra glaskupolen, Victoriaväxthuset som byggdes vid sekelskiftet 1900 efter ritningar av akademiörtagårdsmästaren vid Uppsala universitet Ivan Örtendahl.
Växthuset har fått sitt namn av att det är avsett främst för jättenäckrosen Victoria regia, från Amazonas.
Bladen kan ha en diameter av närmare tre meter med en 6-8 meter lång stjälk. Bladet kan bära en vikt på upp till 90 kilo.
Alldeles efter Bergianska trädgården har man under hösten 2009 börjat anlägga en naturpark med våtmark.
Fortsätter man promenera längs vattnet kommer man till en badklippa som under sommaren är välbesökt. En bit längre fram finns en liten allmän badstrand.
I nästa vik ligger Brunnsvikens kanotklubb. Gillar din hund båtfärder går det att hyra ett flytetyg här.
Om du inte vill följa sjön kan du gå uppför trappan vid Kräftriket och passera genom det som tidigare var Veterinärhögskolan. Numera används de vackra tegelbyggnaderna av Stockholms Universitet.
Nu är varvet runt Brunnsviken nästan avklarat. När man kommit förbi småbåtshamnen i viken kommer du till Bellevue.
På udden på vänster hand finns en av de mycket få platser där Stockholms stad tillåter din hund att gå okopplad utan att det är i en rastgård.
Vill du ta dig in mot staden kan du gå vänster under järnvägen förbi Wenner-Grens center. Fortsätter du rakt fram kommer du tillbaka till Stallmästaregården.
Promenaden Brunnsviken runt är avklarad.
Nu kan flocken med gott samvete gå hem och äta en god måltid och vila.
Text och bild:
Per Jonebrink
Länkar
