Vinterviken - ett så poetiskt och fantasieggande namn att det skulle kunna vara hämtat ur en av Astrid Lindgrens eller C S Lewis berättelser.
Nu är det dock inte en fantasiplats utan finns i verkligheten – dessutom alldeles nära Stockholms innerstad och hör till stadsdelen Aspudden.
För cineasten kan nämnas att det i slutet av 1990-talet gjordes en ungdomsfilm som hade samma namn som platsen. Det är dock en helt annan historia.
Namnet ”Winterviken” är känt sedan 1600-talet. Det geografiska läget gjorde att viken ofta helt var belagd med tjock is. Det var därför praktiskt att låta den vinterväg som anlades på Mälarens is under vintrarna söderifrån in mot staden anlöpa land just här.
Platsen har dock även en mer modern intressant historia. Här utvecklade och tillverkade Alfred Nobel dynamit. Om man vill kan man säga att här skapades med dunder och brak den förmögenhet som är basen till Nobelpriset.
År 1865 köpte Nobel hela området och flyttade verksamheten hit från Heleneborg på Södermalm. Exploateringen av Söder hade gjort att det blivit för farligt att ha kvar verksamheten där. Det har med andra ord smällt och dånat en hel del i området kring viken. Ett par ödestigra olycker inträffade som dödade många arbetare. Tillverkningen av sprängmedel fortsatte i Vinterviken fram till 1920-talet.
Även idag finns en del kvar som vittnar om Nobels verksamhet.
De spektakulära spränggroparna från 1870-talet finns kvar. De blev klassades som fornlämningar 1995.
Svavelsyrafabriken är idag restaurant och café.
Allt detta och en vacker natur därtill får man om flocken tar en promenad i området. Det finns möjlighet att ta sig ett dopp i sjön, både på mer anlagda ställen som mer avskilt.
Udden som går ut mellan Vinterviken och Mörtviken är en bergig ås och från toppen har man en vid utsikt över flera förorter vid Mälarens standkanter.
I bjärt kontrast till den vackra naturen som Stockholm är byggd i ser man även flera av de arkitektoniska haverier stadens planerare är ansvariga för.
Det är tillåtet att gå in i spränggroparna. Dessvärre är de nedklottrade och skräpiga. När ni går in i dem, för det bara måste man, bör man ta det försiktigt med vovven. Det finns glasskärvor och alu-burkar i mängder som kan skada en oskyddad hundtass.
Det finns matmöjligheter i området. Dels Vintervikens Trädgårdskafé som är öppet under sommaren, dels restaurant och café i den gamla svavelsyrafabriken.
Den senare har både ute- och inneservering. Dessvärre får man inte ta med sig hunden in. Det är där man beställer vilket medför att man måste vara minst två tvåbeningar i flocken för att få sig något till livs.
Som vanligt är det bäst att ha med sig egen matsäck och varför gynna ställen som inte tycker att vi är intressanta nog som konsumenter att de vill ha oss hos sig. Idag är det ju faktiskt möjligt för krögare att låta oss få komma in med hunden, om man uppfyller vissa hygienkrav.
Dessutom finns det gott om ställen i omgivningen där flocken kan sitta mer avskilt i lugn och ro och njuta av mat och natur.
Vinterviken ligger aningen avsides om man vill komma dit snabbt och direkt. Men låt er inte avskräckas av detta.
Så här tar ni er dit:
Från Liljeholmens T-bana via en lagom lång extra promenad längs den lilla sjön Trekanten från T-banestationen Liljeholmen.
Det går även att åka buss 133 från Liljeholmen ända fram till Vinterviken.
T-banestationerna Aspudden och Örnsberg är ett alternativ.
